Sjukskriven, dag 1

Att vara sjukskriven är det i särklass värsta jag vet. Glassigt kan tyckas men inte enligt min mening. Och jag talar av erfarenhet.. 2007 dansade jag glad i hågen av mig hälsenan med 1.6 promille i blodet och har väl fått ångra mig i princip varje dag sen dess. Den frakturen gav mig inte mindre än 5 månaders arbetsfri tid, varav 3 av dom på kryckor. Oh my fucking god, värre än så hoppas jag aldrig på att ha det. Jag tror ju iofsej knappast att bältrosen ska förpesta mitt liv såpass länge men det river ändå upp gamla sår så att säga.
Igår tittade inte mindre än 5 (!) olika, ja självklart var det inte samma, läkare på mig, alla var dom specialister, (inom vilket område framgick aldrig, men jag har ju mina teorier), men trots detta kunde ingen av dom slå fast vad det var för fel på mig. Alltså varför det har lyckats bli så mycket sämre trots avslutad medicinering? Det är ju själva fan. Det allra bästa vore förstås att själv utbilda sig till all-läkare, och därmed ta itu med sina egna frakturer. Nån bättre idé kan jag knappt komma på.

Nog om det.

Eftersom att vistas i solen inte är ett alternativ för mig så håller jag mig inomhus idag, finns alltid grejjer att grejja med. Tror jag ska ge mig på en rens i garderob och byrå. Där hittar man allt som oftast en jävla massa skit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0