my perfect mess

Ibland när jag kommer hem från jobbet vill jag ha det tyst. Eller rättare sagt knäpptyst. Busstanternas sus om dagarna kan få min skalle att näst intill explodera. Hur jävla arg blir jag inte då när snorungar som nyss fyllt 18 börnar runt i rondellen här utanför varv efter varv? Jag blir ROSENRASANDE!!!! Det låter lixom så här:
Börrrhnnn ööhhhrrrnnnnnn nnnnnnnnnnnrnrnrnnrrnnrnrnrnrnnrnrnrrnn!!! Fast så jävla högt att man inte ens hör vad man tänker. Skiten gör mig galen.